I studien ”Hur påverkas restaurang- och byggbranschen av personalliggare?” undersöks hur införandet av lagstiftningen har påverkat restaurang- och byggbranschen i stort. Enligt rapporten har personalliggarlagstiftningen lett till en ökning av antalet anställda på branschnivå i restaurangbranschen men inte inom byggbranschen.
– Resultaten på branschnivå kan bero på effekter bland företag som har fått kontrollbesök eller på vetskapen om att Skatteverket har stärkta befogenheter att kontrollera. Att effekten av besöken inte syns på branschnivå i byggbranschen beror troligen på att antalet besök är få i relation till det stora antalet företag i branschen, säger Nikolay Angelov, rapportförfattare.
Antalet anställda har enligt rapporten blivit fler i restaurangbranschen men trots det har den totala lönesumman inte ökat. Att lönesumman per anställd minskat tyder på att de som tidigare jobbade svart är personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Dock framgår det att lönesumman ökat bland de företag som fått besök av Skatteverket gällande personalliggare, både i restaurang- och byggbranschen. Effekten av besöket är också mer långvarig hos små företag.
Från 2 januari till 31 januari ska närmare 175 000 företag rapportera slutliga löner till Fora för sina privatanställda arbetare. Fora hanterar inte bara privatanställda arbetare utan även tjänstemän, och företagare omfattas. Ägare av företag har dock inte samma försäkringsskydd som de anställda.
Rapporteringen är viktig för att de anställda ska få rätt inbetalningar till Avtalspension SAF-LO och eventuella deltidspensioner. Det är även viktigt att rapportera ägare korrekt till Fora. Genom försäkringsavtalet med Fora är den som räknas som företagare skyddad vid olyckor som inträffar i arbetet men för att få skydd vid till exempel sjukdom, pensionering och dödsfall krävs att det tecknas tilläggsförsäkringar.
Särskilda regler gäller om företaget är ett aktiebolag. Om det finns flera ägare till företaget så är det hur stor ägarandelen av företaget som avgör om personen ska räknas som anställd eller ägare. Om ägarandelen är minst 33,33 procent räknas personen som företagare. Även de aktier som ägs av make/maka/registrerad partner samt av eventuella barn inkluderas i de 33,3%.
Exempel:
Tora äger tillsammans med tre andra personer ett aktiebolag. Hennes andel är 25% och de andra ägarna har motsvarande andel.
För att kunna rapportera in lönerna via Mina Sidor hos Fora måste det finnas en registrerad huvudadministratör till Fora. Sedan kan huvudadministratören i sin tur lägga till andra personer som administratörer. Att stämma av vilka anställda som ska ingå i rapporteringen och vilka uppgifter som behöver tas fram om dem är mycket viktigt.
Har lönerna inte rapporterats den 31 januari, tar Fora ut en förseningsavgift på 1 000 kronor.
Om lönerna inte rapporteras in alls, kan Fora säga upp försäkringsavtalet om det inte finns kollektivavtal, då kommer Fora att fortsätta skicka påminnelser. Rapporteras inte lönerna så innebär det att de anställda inte får pengar inbetalda till sin Avtalspension SAF-LO och inte heller har något försäkringsskydd.
Julgåvor av mindre värde som en arbetsgivare lämnar till sina anställda är skattefria. Men det gäller endast om de ges till samtliga anställda eller en större grupp av anställda. Enligt Skatteverket ingår även styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och andra uppdragstagare i begreppet anställda.
Mindre värde
Med mindre värde avses sådana julgåvor vars värde inte överstiger 450 kr inklusive moms. Beloppet är ett gränsvärde. Det innebär att om de anställda har fått en julgåva med ett marknadsvärde som överstiger 450 kr inklusive moms blir gåvan skattepliktig från första kronan.
Marknadsvärde
Marknadsvärdet är det belopp som den anställde skulle ha fått betala om han själv hade köpt det som gåvan avser. Det innebär att om arbetsgivaren har fått rabatt vid sitt inköp kan man normalt inte lägga det rabatterade priset till grund för värdering av gåvan.
Frakt och porto
Frakt, porto och liknande kostnader som arbetsgivaren betalar i samband med överlämnandet av gåvan påverkar inte gåvans värde.
Inte pengar
Skattefriheten gäller alla slags julgåvor med undantag för pengar. Kontantkort och presentkort jämställs normalt med pengar. Men det går att ge presentkort som julgåva om det avser en bestämd vara eller tjänst och presentkortet varken helt eller delvis går att byta mot pengar.
Enligt Skatteverket kan presentkort som ger rätt till husarbete för ett visst angivet belopp godtas som skattefri gåva även om presentkortet vid inlösen kan ge den anställde rätt till skattereduktion.
Gåva till välgörenhet
Att skänka pengar till välgörande ändamål i stället för att köpa julklappar till personalen har blivit populärt. Om den anställde själv begär att arbetsgivaren betalar julklappsbeloppet 450 kr till en välgörenhetsorganisation som till exempel Röda Korset eller Cancerfonden, ska den anställde beskattas för beloppet. Den anställde anses i det fallet ha disponerat över det ekonomiska bidraget.
Är det däremot arbetsgivaren som för egen del bestämmer att pengar ska skänkas till välgörenhet inför julen, uppkommer ingen skattepliktig gåva för de anställda. Arbetsgivaren får i det fallet inte göra något avdrag för gåvan.
För skattefritt traktamente respektive schablonavdrag krävs att tjänsteresan varit förenad med minst en hel övernattning mellan 00.00 – 06.00 utanför den vanliga verksamhetsorten.
| Hel dag | 240 kr |
| Halv dag | 120 kr |
| Efter tre månader | 168 kr |
| Efter två år | 120 kr |
| Nattschablon | 120 kr |
Hel dag = resan påbörjas före klockan 12.00 avresedag och avslutas hemkomstdagen efter klockan 19.00.
Halv dag = resan påbörjas klockan 12.00 eller senare avresedagen, eller avslutas hemkomstdagen klockan 19.00 eller tidigare.
Nattschablon = I stället för faktisk logikostnad när resan pågår mellan klockan 24.00 och 06.00.
Fria måltider i samband med tjänsteresor kan vara en skattepliktig förmån
| Minskning av traktamente | Förmåns- beskattning |
|
| Fri kost under tjänsteresa, huvudregel | Ja | Ja |
| Hotellfrukost som ingår obligatoriskt i rumspriset | Ja | Nej |
| Kost på allmänna transportmedel som ingår obligatoriskt i priset | Nej | Nej |
| Extern representation | Ja | Nej |
| Intern representation | Ja | Nej |
Har den anställde fått fria måltider under tjänsteresan ska det skattefria traktamentet respektive schablonavdraget som huvudregel reduceras med följande belopp.
| Traktamente | 240 kr | 168 kr | 120 kr |
| Reducering för | |||
| Frukost, lunch och middag | 216 kr | 151 kr | 108 kr |
| Lunch och middag | 168 kr | 118 kr | 84 kr |
| Lunch eller middag | 84 kr | 59 kr | 42 kr |
| Frukost | 48 kr | 33 kr | 24 kr |
Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, avskaffas. Det innebär att den högsta marginalskatten på arbetsinkomster sänks med 5 procentenheter.
Statlig inkomstskatt kommer att tas ut enligt följande för löntagare:
| Beskattningsbar förvärvsinkomst, kr | Statlig skatt |
| 0 – 509 300 | 0 kr |
| 509 400 – | 20 % inom skiktet |
(Skiktgränsen ska fastställas av regeringen före årsskiftet).
Skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år sänks för en inkomst mellan cirka 17 000 och 115 000 kr per månad. Sänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget.
För att få rätt till skattereduktion för Rot och Rut ska det inte längre gå att betala för det utförda arbetet med kontanter, utan det krävas att betalningen sker elektroniskt. De nya reglerna är ett led i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och ska motverka felaktiga betalningar.
Det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr den 1 januari 2020. Ett privat aktiebolag som bildas före dagen för ikraftträdandet ska ha ett aktiekapital som uppgår till minst 50 000 kr. Ett bolag anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.
Med målsättning att så småningom helt avskaffa reklamskatten sänks skatten från 7,65 procent till 6,9 procent samtidigt som gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 60 000 kr till 100 000 kr. Reklamskatt tas ut på bland annat annonser i reklamblad, fysiska annonstavlor och reklam på bio.
Arbetstagares anställningsskydd har förlängts. Åldern för rätten att kvarstå i anställningen har höjts till 69 år. När den åldern har uppnåtts kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren utan att det krävs saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande.
Lagändringen träder i kraft i två omgångar. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 höjs den till 69 år.
W AB hade i aktuellt mål sålt sju bostadsrättslokaler till olika köpare. Några hade sålts redan innan den oäkta bostadsrättsföreningen upplåtit dem och i några fall hade köparen betalat en bokningsavgift. Vid försäljningen uppkom en sammanlagd kapitalvinst som W AB ansåg vara skattefri eftersom det var fråga om försäljning av näringsbetingade andelar i en ekonomisk förening.
Skatteverket beskattade vinsten med motiveringen att W AB bedrev handel med bostadsrätter. Bostadsrätterna var därmed lager.
I en näringsverksamhet klassificeras bostadsrätter antingen som lagertillgångar eller kapitaltillgångar. En lagertillgång är avsedd för omsättning eller förbrukning. Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar än lagertillgångar. Denna klassificering har betydelse när en bostadsrätt säljs som ingår i näringsverksamhet.
Onoterade andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som ägs av ett aktiebolag anses vara näringsbetingade om de är kapitaltillgångar och inte lagertillgång. Vinsten vid en försäljning av näringsbetingade andelar är skattefri. Vid försäljning av lagertillgångar är vinsten skattepliktig.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, kan en bostadsrätt bestå av två delar, dels en nyttjanderätt till en specifik lägenhet och dels en andelsrätt i föreningen. Eftersom det är nyttjanderätten som står i fokus, både för föreningen och medlemmen, och det är normalt nyttjanderätten som bestämmer bostadsrättens värde och inte andelsrätten, kom HFD fram till att en bostadsrätt främst är en nyttjanderätt.
Vid bedömningen om en bostadsrätt utgör en lagertillgång ansåg HFD att rättspraxis beträffande fastigheter kunde ge vägledning. Det vill säga antalet omsatta bostadsrätter, innehavstid samt varaktighet och regelbundenhet i handeln.
Utöver de sju bostadsrättslokalerna hade bolaget några år tidigare köpt åtta bostadsrätter, varav fyra hade sålts och de återstående fyra hade hyrts ut.
HFD gjorde en samlad bedömning och kom fram till att W AB bedrivit yrkesmässig handel med bostadsrätter och de sålda bostadsrätterna hade därför utgjort lagertillgångar. Det var därför rätt att beskatta vinsten som Skatteverket gjort.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-08, mål nr 3595-18
Ett aktiebolag planerade att starta en gymverksamhet i anslutning till aktieägaren Berts privatbostadsfastighet. Bolaget bekostade därför målning, tapetsering och ny golvbeläggning i befintligt garage under 2013. Året därpå hade bolaget kostnader avseende tillbyggnad av lokal med dusch, omklädningsrum och bastu, ombyggnad av befintligt garage till gymlokal samt nybyggnad av inre rum och utomhuspool med trädäck. Ny, till- och ombyggnationen visade enligt Skatteverket i slutet av 2014 ett värde om cirka 1,7 miljoner kr.
Med hänsyn till de marknadsföringsåtgärder bolaget genomfört efter uppstarten och antal betalande kunder bedömde kammarrätten att gymverksamheten utgjorde näringsverksamhet. Det kammarrätten kom att pröva i målet var om bolagets utgifter för ny-, till- och ombyggnad kunde anses ha kommit aktieägarens fastighet till godo och medfört en varaktig värdeökning av den. Om så var fallet skulle aktieägaren beskattas för värdeökningen som en löneförmån i inkomstslaget tjänst, RÅ 1990 not. 70.
Föremål som en hyresgäst eller annan än fastighetsägaren tillför en fastighet hör inte till fastigheten, om inte föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand. Det framgår av 2 kap. 4 § jordabalken. Från denna regel görs undantag när det infogade föremålet inte utan väsentlig värdeförstörelse kan avlägsnas från byggnaden. I sådana fall blir föremålet omedelbart fast egendom, NJA 2002 s. 561.
Kammarrätten fann att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de åtgärder som genomförts inte innebar att byggnaden och tomtmarken har tillförts något som bolaget kan ställa anspråk på med stöd av 2 kap. 4 § första stycket jordabalken. Bert hade därmed blivit ägare till de om-, till- och nybyggnationer som bolaget gjort.
Kammarrätten ansåg att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de av bolaget nedlagda utgifterna hade medfört en varaktig värdehöjning av fastigheten. Skatteverket hade påfört Bert lön med 63 543 kr beskattningsåret 2013 och med 382 379 kr beskattningsåret 2014. Mot bakgrund av de åtgärder som utförts ansåg kammarrätten att Skatteverkets beräkning var tillräckligt försiktig för att kunna godtas.
Eftersom det fanns en intressegemenskap mellan bolaget och Bert gäller kontantprincipen, det vill säga att beskattning ska ske det år bolaget hade utgiften, RÅ 1989 ref. 52. Bolaget hade inte redovisat de rätta förhållandena till Skatteverket. Därmed hade bolaget lämnat oriktiga uppgifter i sina skatte- och avgiftsdeklarationer. Kammarrätten fann därmed att det fanns grund för efterbeskattning av underlag för arbetsgivaravgifter motsvarade den lön Skatteverket påfört Bert för de aktuella åren.
Kammarrätten i Sundsvall, dom 2019-11-01, Mål nr 3024-3029-18
Den som bedriver en skattepliktig verksamhet ska betala moms för sålda varor eller tjänster och har rätt att dra av ingående moms för varor eller tjänster som används i verksamheten. Ingående moms som hänför sig till en stadigvarande bostad får dock inte dras av.
En bostadsrättsförening installerade under åren 2012–2014 solceller på taken till föreningens byggnader. Två tredjedelar av den producerade elen såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i bostäder och gemensamhetsutrymmen i de egna byggnaderna. Föreningen redovisade utgående moms för försäljningen till elhandelsföretaget.
Föreningen yrkade avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.
Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till avdrag. Man motiverade sitt beslut med att solcellsanläggningen inte kunde anses vara klart avskild från bostadsdelarna och att den i första hand betjänade byggnader som omfattades av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, innebär inte det förhållande att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.
Då Skatteverket inte hade invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning hade föreningen, enligt HFD, rätt till avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-25, mål nr 6174-18, 6175-18, 6177-18
2007 sänktes skatten på arbetsinkomster när jobbskatteavdraget infördes. Då uppkom en skatteklyfta mellan lön och pension. Denna skatteklyfta beskrivs ibland felaktigt som en pensionärsskatt.
Förhöjt grundavdrag
Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare.
Sedan den 1 januari 2009 finns även ett så kallat förhöjt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det förhöjda grundavdraget har sedan det infördes byggts ut stegvis. Det har resulterat i att skatteklyftan mellan lön och pension sedan 2018 helt har försvunnit för en inkomst upp till cirka 17 000 kr per månad.
Skatten sänks
Regeringen föreslår nu att skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år sänks för en inkomst mellan cirka 17 000 kr och 115 000 kr per månad. Sänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Den föreslagna ändringen innebär ytterligare en minskning av skatteklyftan mellan lön och pension.
Enligt Finansdepartementets beräkningar medför förslaget följande sänkning av skatten beroende på inkomstnivå.
Förändring i skatt (kr/år)
| Fastställd förvärvsinkomst | Förändrad skatt |
| 200 000 | 0 |
| 225 000 | – 934 |
| 250 000 | – 2 575 |
| 300 000 | – 4 024 |
| 400 000 | – 6 695 |
| 500 000 | – 9 110 |
| 600 000 | – 6 628 |
| 700 000 | – 7 672 |
| 1 000 000 | – 4 384 |
| 1 300 000 | – 1 096 |
| 1 700 000 | 0 |
Ikraftträdande
Ändringarna bör enligt regeringen träda i kraft snarast möjligt, vilket är den 1 januari 2020, och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
Regeringens proposition 2019/20:1
Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst över en viss nivå betalar statlig inkomstskatt på den inkomsten. Den statliga inkomstskatten styrs av de så kallade skiktgränserna, vilket innebär att skatten tas ut efter olika skattesatser i olika skikt.
Skiktgränser
För 2019 gäller att på den del av din inkomst som överstiger 490 700 kr (skiktgräns 1) är den statliga skatten 20 procent. För den del av inkomsten som överstiger 689 300 kr (skiktgräns 2) betalar du ytterligare fem procent statlig skatt. Det är dessa fem procent som kallas för värnskatt.
Ungefär 345 000 personer beräknas ha en beskattningsbar inkomst på sådan nivå 2020 att de påverkas av förslaget att ta bort den övre skiktgränsen.
Enligt Finansdepartementets beräkningar medför förslaget följande sänkning av skatten beroende på inkomstnivå.
Förändring i skatt (kr/år)
| Fastställd förvärvsinkomst | Förändring i skatt |
| 700 000 | 0 |
| 750 000 | – 1 610 |
| 800 000 | – 4 110 |
| 900 000 | – 9 110 |
| 1 000 000 | – 14 110 |
| 1 500 000 | – 39 110 |
Ikraftträdande
Den föreslagna lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2020 och tillämpas första gången på inkomster som betalas ut efter den 31 december 2019.
Regeringens proposition 2019/20:1
