Hur ska vi klara coronakrisen? Det finns inte ett företag i landet som inte tänkt på frågan den senaste månaden.
För småföretagaren, hon som är den överväldigande majoriteten av svenska näringsidkare, så är svaret iskallt men enkelt: det är bara att resa sig ur askan nu, sätta igång. Börja anpassa, utveckla, streta på, jobba dubbelt så hårt som tidigare och fortsätta att tvätta händerna – om och om igen, medan räddningspaketen haglar över de större företagen som kan permittera och får särskilda stödpengar i miljardform.
Det är svårt att tro det, i ett land så präglat av namn som Ericsson, Volvo, H&M och Ikea, men över 99 procent av svenska företag är småföretag, med under 50 anställda. Det är till och med så att 75 procent av svenska företag inte har några anställda överhuvudtaget.
Vi ensamföretagare är de allra vanligaste av alla företagare. Vanliga knegare, men med eget ansvar för försörjningen. Det är vi som är killen i hantverkarbil, konsulten på tåget, hon med den lilla butiken på hörnet, frisören med inhyrd stol, grävmaskinisten med egen maskin, frilansskribenten som sitter på ett fik och jobbar.
”Coronans tid är entreprenörens tid”
Det är vi som inte går i pension förrän tio år efter alla anställda. För att vi inte kan, men också för att vi inte vill. Vi har mer att ge. Vi har roligt på jobbet. Varför sluta då?
Det är vi som jobbar trots att vi är sjuka, sköter firman via Skype när ungarna vinterkräks i en skål bredvid. Det är vi som inte kan permitteras när Coronan lamslår hela landets näringsliv, och det är vi som sällan eller aldrig vågar tacka nej till uppdrag – för tänk om de inte frågar oss nästa gång?
Är det synd om oss? Gnäller vi?
Nej. Vår tid är nämligen nu.
För det är vi som är överlevnadskonstnärerna, och även om många av oss också kommer att duka under i de ekonomiska effekterna av Corona så är det fler av oss som kommer att klara omställningen än de som förlorar jobbet som anställda.
Vi är liksom härdade redan.
Rejält.
Fler och fler blir småföretagare, de senaste tio åren har egenföretagandet ökat med 24 procent. Friheten lockar, och med en arbetsmarknad som blivit allt mer flexibel och möjliggjort både distansarbete och e-handel så kommer antalet att öka ytterligare. I synnerhet i ett Post-corona-samhälle.
Men det gäller att kunna jobba, även när orken tryter.
Min första tid som egen fick jag ett konsultuppdrag åt ett stort medieföretag. Det sammanföll med att jag drabbats av ett rejält diskbråck efter en fallolycka. Jag var i konstant smärta, och mitt ben domnade och somnade oavbrutet.
De starka värktabletterna jag fått på recept vågade jag inte ta även om ryggsmärtan borrade sig ända upp i hårbotten. Tänk om jag skulle förlora tankeskärpan? Då skulle jag ju inte kunna göra mitt jobb. Och utan jobb, ingen försörjning.
Jag arbetade mestadels liggande på golvet eller lutad över bord, liksom hängande i luften för att avlasta ryggen.
Att vara sjuk, att inte jobba alls? Det fanns inte på kartan.
Ensamföretagare är aldrig sjuka.
Feber eller ”riktig feber” (över 39 grader) är ett begrepp du blir bekant med. Vid det senare tar du dig inte upp ur sängen, och då är det bara enstaka jobbmejl och samtal som du gör. Du är då nästan sjuk på riktigt.
Vid det tidigare är det två Alvedon, en Ipren och full fart framåt som gäller.
Det är inte hållbart, knappt mänskligt. Andra sidan av myntet är den enorma friheten som frigör kreativitet och arbetsglädje.
Det märks nu. Medan permitterade och varslade anställda bara är i det första av krisens fyra rum – chocken – har många egenföretagare redan snabbspolat förbi det, hunnit med både att reagera och bearbeta och är nu inne i nyorienteringsfasen.
Om jag inte kan göra som förr, hur kan jag göra istället?
Coronans tid är också entreprenörens tid.
En del vill till och med satsa sig ur krisen. Tror att det är enda sättet att komma ut på andra sidan. Och om de inte får rätt i det så har de åtminstone gjort sitt yttersta för att bidra.
Många egenföretagare vet att lita på den egna förmågan, och sitter inte och väntar på att någon annan ska komma och ordna upp allt, klagar inte passivt på att chefen, företaget, staten eller kommunen inte gör något. Självständighet och initiativkraft är alltid bättre krismedicin än konstgjord andning i stödform.
Överallt poppar det upp nya initiativ. Kreativa nya sätt att göra affärer på nätet uppstår. Där man tidigare mött kunder i fysiska rum har digitala mötesplatser tagit över.
Samarbeten som aldrig gjorts tidigare är nu självklara.
Ur krisen kommer utveckling. Den har vi bara sett början på än.
I sviterna av coronavirusets framfart behöver nu många av landets företagare ha kontakt med en kunnig ekonomisk rådgivare och vår uppmaning är att du kontaktar närmaste Auktoriserade Redovisningskonsult som är expert på frågor som rör likviditet, lönsamhet, permittering och som kan tipsa om åtgärder som är lämpliga att ta till i kristider.
– Tillsammans med våra medlemmar vill vi hjälpa landets företag med att se över sin verksamhet nu när många drabbas hårt ekonomiskt. Därför bjuder vi här på en kort film med några bra tips till dig som behöver stöd i detta tuffa läge, säger Mikael Carlson som är branschansvarig redovisning hos Srf konsulterna.
Är du i behov av en kompetent ekonomisk rådgivare? Sök en bra redovisningsbyrå, lönebyrå, Auktoriserad Redovisningskonsult eller Auktoriserad Lönekonsult på srfkonsult.se
Förändringarna handlar främst om att kunskapsprovet ska vara godkänt innan körprov får göras. Det gäller alla körkortsbehörigheter. Giltighetstiden för kunskapsprov behörighet B är förlängd från två till fyra månader.
Under 2019 gjorde Transportstyrelsen och Trafikverket en översyn av förarutbildningssystemet Förarprov och förutsättningarna för att ta körkort har ändrats. Tidigare kunde inte ett nytt kunskapsprov bokas innan ett körprov var genomfört. De nya reglerna ska medföra en flexiblare bokning så att utbildningen ska kunna läggas upp på bästa sätt. Det går att välja hur proven bokas, till exempel bara kunskapsprovet eller både kunskapsprov och körprov. Kunskapsprovet kan bokas privat och körprovet via en trafikskola, eller tvärtom. Det går även att boka kunskapsprovet på en ort och körprovet på en annan. Dock kan körprovet inte genomföras innan kunskapsprovet är godkänt. Under 2019 genomfördes cirka 310 000 körkortsprov för klass B varav drygt 43 % blev godkända. Av de som var trafikskoleanmälda klarade sig drygt 67 %. Tidigare erfarenheter visar att om man fått godkänt på teoriprovet, ökar möjligheterna tydligt för att lyckas med körprovet.
Framförande av personbil, motorcykel, moped, lastbil, buss och traktor kräver alla körkort med rätt behörighet. Vilka kraven är varierar. För att få körkort med behörighet B krävs godkänt resultat i kunskapsprov, teorin, och i uppkörning, körprov. För behörighet B gäller att när kunskapsprovet är godkänt ska en uppkörning göras. Kunskapsprovet har en begränsad giltighetstid och körprovet måste göras inom denna tid, annars måste båda proven göras om. Ett godkänt kunskapsprov (behörighet B) var tidigare giltigt i två månader. Från och med den 1 mars är det giltigt fyra månader. Skulle giltighetstiden för kunskapsprovet ha gått ut innan ett godkänt körprov är gjort måste ett nytt kunskapsprov göras. Om det nya kunskapsprovet görs efter den 1 mars omfattas det av de nya reglerna Syftet med att förlänga giltighetstiden för behörighet B från två till fyra månader för godkänt kunskapsprov är att blivande förare ska ges mer tid för utbildning om körprovet underkänns.
En sjukdom som omfattas av smittskyddslagen kräver särskild hantering. Ett 30-tal sjukdomar räknas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga. Det finns även några få sjukdomar som klassas samhällsfarliga såsom Covid-19, även kallat Coronaviruset. Den som vet eller har anledning att misstänka att man bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Det innebär en skyldighet för den som tror sig bära på en smittsam sjukdom att agera, bland annat att tala med sin arbetsgivare.
När smittskyddslagen träder in kan en läkare besluta att arbete inte får utföras på grund av smitta eller risk för smitta av en allmänfarlig sjukdom. Den kan även gälla i ett tidigare skede, om det ska göras en utredning av en läkare huruvida någon utgör en smittorisk. Vissa smittsamma sjukdomar anses vara särskilt allvarliga och för att minska spridning kan det innebära att en person inte får utföra arbete under en längre period. Om en person anses utgöra en smittorisk för Coronaviruset kan det därmed medföra avstängning från arbetet, även om denne inte känner sig sjuk. Löneavdraget för frånvaron görs vanligtvis som ett tjänstledighetsavdrag om det inte finns andra förutsättningar reglerade i kollektivavtal.
I de fall det blir frånvaro kan inkomstbortfall kompenseras av smittbärarpenning som begärs från Försäkringskassan. Smittbärarpenning kan erhållas av anställda såväl som företagare. Ersättningen lämnas med ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning på normalnivån, men högst 804 kronor per dag. Det går att få smittbärarpenning för del av dag om det exempelvis kan vara möjligt att utföra en del av arbetsuppgifterna hemifrån. Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden och därefter så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning. Det är personen det gäller som ansöker om smittbärarpenning via Försäkringskassans e-tjänst. En förutsättning är dock att det finns ett läkarintyg som intygar att personen inte får arbeta på grund av risken för smitta.
Det finns även möjlighet att få ersättning för kostnader kopplade till att man har eller kan antas ha smittats av en allmänfarlig sjukdom. Om det krävs resor till läkarundersökningar, kontroller eller behandlingar så ersätts de i rimlig nivå. Även provtagningar och läkemedel som vård och behandling är kostnadsfria om syftet med vården är att minska risken för smittspridning. Begäran om ersättning görs mot kvitto via Försäkringskassan e-tjänst. Från det att ansökan kommer in tar det normalt 30 dagar för att handlägga ärendet. Utbetalningen har inte ett fast datum utan kommer så fort Försäkringskassan är färdiga med handläggningen.
Om den samhälls- eller allmänfarlig smittan utvecklas till sjukdom så hanteras det på vanligt sätt med en sjuklöneperiod som börjar med ett karensavdrag.
Regeringen har i spåren av coronavirusets spridning tryckt på kring införandet av så kallat korttidsarbete, en statlig reglering av arbetstid. Anledningen till möjligt korttidsarbete är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten när det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin. Det ska ge företagen möjlighet att möta tillfällig arbetsbrist genom att sänka arbetstiden istället för att behöva genomföra uppsägningar. Den anställde får gå ner i arbetstid alternativt delvis blir arbetsbefriad. Under den tiden blir även lönen lägre. Korttidsarbete har tidigare föreslagits att börja gälla från 1 augusti, men det kan bli tidigare.
Korttidsarbete skulle då aktiveras av regeringen genom föreskrifter. Stödperioden kan som längst uppgå till två år, därefter måste minst två år förflyta innan beslut om en ny stödperiod kan fattas. När stödet aktiveras gäller det hela landet och alla branscher. Rätten till stöd avser arbetsgivare som är juridiska personer eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Lagen gäller dock inte staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan eller juridiska personer som dessa har ett direkt eller indirekt inflytande över, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet. Lagen gäller heller inte arbetsgivare där verksamheten i huvudsak är finansierad av allmänna medel (3 §).
Ansökan om och beviljande av stöd vid korttidsarbete sker i två faser bestående av dels preliminärt stöd, dels slutligt stöd som fastställs efter avstämning. Det är Skatteverket som ska hantera stöden.
För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till
Det kan även skrivas in förutsättningar för korttidsarbete i centrala kollektivavtal. Enligt Svenskt Näringsliv uppger nästan vart femte företag, 19 procent, att de har påverkats negativt av coronaviruset. Nästan lika många, 18 procent, uppgav att det finns risk för personalneddragningar om läget förvärras med smittspridning under de närmaste månaderna. Svenskt Näringsliv har även fört fram andra förslag till regeringen för att hjälpa företagen i kristider såsom anstånd med skatteinbetalningar, att låta företag slippa att betala moms vid kundförluster, utökade exportkrediter och krislån från Almi. Regeringen har enats med samarbetspartierna Liberalerna och Centern om att lägga en extra vårändringsbudget eftersom det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin.
Även Riksbanken meddelade nyligen att de ser över åtgärder för att stärka upp det företag i Sverige som drabbas av ekonomiska konsekvenser, exempelvis se till att ge lån till banker med villkoret att de går vidare till små- och medelstora företag. Skulle krisen bli riktigt djup kan Riksbanken även köpa upp obligationer för att på så sätt stötta företag och till och med kommuner.
När det finns en anmäld digital brevlåda så kommer Skatteverket årligen skicka ut deklarationen den vägen. På Mina Sidor kan man se om det finns en digital brevlåda ansluten. Utöver den av statliga digitala brevlådan Min myndighetspost för tjänsten Mina meddelanden finns ett antal privata leverantörer. De som är anslutna till Skatteverkets tjänst är Digimail, EBoks och Kivra. Varje leverantör har sina förutsättningar med egna rutiner för att avisera deklarationen, genom exempelvis ett mejl eller sms. Den som inte har en digital brevlåda får deklarationen med posten mellan den 13 mars och 15 april. Om det finns ombud så är det till respektive leverantör om de erbjuder möjligheten att ge andra än personen själv möjlighet att läsa och hantera meddelanden.
När det finns en koppling till en digital brevlåda så är det inte endast deklarationen som Skatteverket skickar ut den vägen. Ärenden utöver deklarationsområdet hos Skatteverket som hanteras via den digitala brevlådan är inom många områden. I samband med ändringar av uppgifter till folkbokföringen så kommer bekräftelser av flyttanmälan, en kontrollfunktion för att se till att personuppgifter inte missbrukas. Företagare har en kontrollfunktion gällande behörighet att använda e‑tjänster på skatteverket.se, företag och privat som kommer via meddelande till den digitala brevlådan. Som företag och privatperson är det via den digitala brevlådan som betalningskrav och betalningsuppmaningar skickas ut. Även administration av företagsuppgifter, kassaregister, vissa moms ärenden, anmälan om personalliggare, beslut kring preliminärskatt, punktskatt, rot-och rut, korrespondens kring skattekontroller. Dessutom kommer alla kontoutdrag och beställda saldobesked från skattekontot, företag och privat samt utbetalningar från skattekonto, företag och privat. Om en person som har en digital brevlåda avlider, stoppas den digitala posten. All post till den avlidna personen skickas istället automatiskt som fysisk post.
Oavsett vilken leverantör som mottagaren väljer kommer all myndighetspost att skickas digitalt. Information men även fakturor från exempelvis Valmyndigheten, Transportstyrelsen, CSN och Försäkringskassan kommer därmed i den digitala brevlådan och inte i kuvert via den vanliga brevlådan. Det är viktigt att tänka på vid exempelvis besök i Stockholm om en trängselavgift uppkommer. Fakturan kommer i sådana fall via den digitala brevlådan. Beroende på vilken leverantör av digital brevlåda som används finns även möjlighet att ta emot post från företag. Förutsättningen är att de är anslutna till leverantörens lösning.
Diskussionerna bottnar till stor del i att Skatteverket i ett ställningstagande 2008-12-11 efter en lagändring 2009 gjorde en ny mer generös bedömning av gällande rätt. Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande. I domen kom Högsta förvaltningsdomstolen nämligen fram till att den aktuella lagändringen 2009 inte föranlett någon ändring i sak. Äldre praxis avseende beskattning av styrelsearvode skulle därför vara gällande även efter lagändringen (HFD 2017 ref. 41).
Att beskattning, med något enstaka undantag, ska ske hos styrelseledamoten och inte i bolaget har under åren mött stark kritik. Kritiken gäller bland annat att olika uppdrag inte behandlas på ett likformigt sätt och att det kan uppkomma praktiska problem. Högsta förvaltningsdomstolen har därför i ett mål i plenum, det vill säga med samtliga justitieråd, prövat om praxis bör ändras.
Det mål som prövades i plenum gällde en advokat som hade flera olika styrelseuppdrag. Frågan var om dessa styrelseuppdrag med skatterättslig verkan kunde faktureras från ett aktiebolag. Majoriteten kom fram till att det inte fanns skäl till att ändra gällande praxis. Ersättningen för styrelsearvodet i det aktuella målet skulle därför ske i inkomstslaget tjänst. Flera justitieråd var emellertid av en annan uppfattning. De ansåg att det fanns anledning att ändra praxis och att det var bolaget som skulle beskattas i det aktuella målet.
Vad minoriteten anfört har dock ingen praktisk betydelse vid en tolkning av gällande rätt. Äldre praxis får därför fortfarande anses gällande. Det innebär att ett styrelseuppdrag som en presumtion alltid ska beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget tjänst. Undantag gäller om uppdraget är tidsbegränsat och gäller en specifik insats i bolaget. Vidare torde en förutsättning vara att personen också är verkställande direktör i bolaget. Genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut i plenum är det klart att det krävs en lagändring för att beskattning av styrelsearvode ska kunna ske på samma villkor som andra uppdrag.
En stor andel av Sveriges företag har internationell koppling med därtill hörande tjänsteresor. För att täcka de ökade levnadskostnader som resandet kan medföra kan den anställde få en kostnadsersättning, traktamente. Traktamentet är inte tänkt att täcka hela kostnaden utan den anställde får ersättning för den fördyrning som kan uppstå, som att äta på restaurang istället för att laga maten själv. De extra kostnader som en tjänsteresa kan medföra är olika mellan olika länder eftersom prislägen varierar. Därför beräknas det fram ett normalbelopp för respektive land i världen som utgör traktamente.
Skatteverket har publicerat normalbelopp för respektive land. Det land som har högst normalbelopp är Danmark 1016 kronor.
Om den anställde inte får de extra kostnaderna eftersom personen inte själv behöver betala för fördyrningen, exempelvis blir bjuden på middag av företaget, behövs inte heller en kostnadsersättning. Därmed minskas traktamentet i storlek. Minskningen är lika stor i procent i alla länder i världen utifrån normalbeloppet. Personen ska bli förmånsbeskattad för middagen.
Normalbeloppet (hela eller delar av detta) för aktuellt land bör minskas med
Om man är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten får man avdrag för ökade levnadskostnader under en tremånadersperiod.
I stället för att betala ut traktamente kan arbetsgivaren stå för de faktiska utgifter som uppkommer vid en tjänsteresa. Arbetsgivaren kan direkt betala den anställdas utgifter för ökade levnadskostnader för logi, måltider och småutgifter t.ex. genom att arbetsgivarens kontokort används eller att arbetsgivaren faktureras direkt. Om en anställd dessutom får traktamente från arbetsgivaren, räknas traktamentet som skattepliktig lön eftersom den anställda inte haft några ökade kostnader.
Om den anställda endast har fått vissa utgifter för ökade levnadskostnader direkt betalda av arbetsgivaren, utgifter som är lägre än det avdragsgilla schablonbeloppet, kan avdrag medges motsvarande mellanskillnaden.
Om arbetsgivaren betalar de faktiska måltidsutgifterna i samband med en tjänsteresa ska den anställda beskattas för kostförmån.
Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande. I domen kom Högsta förvaltningsdomstolen nämligen fram till att den aktuella lagändringen 2009 inte föranlett någon ändring i sak. Äldre praxis avseende beskattning av styrelsearvode skulle därför vara gällande även efter lagändringen (HFD 2017 ref. 41).
Att beskattning, med något enstaka undantag, ska ske hos styrelseledamoten och inte i bolaget har under åren mött stark kritik. Kritiken gäller bland annat att olika uppdrag inte behandlas på ett likformigt sätt och att det kan uppkomma praktiska problem. Högsta förvaltningsdomstolen har därför i ett mål i plenum, det vill säga med samtliga justitieråd, prövat om praxis bör ändras.
Det mål som prövades i plenum gällde en advokat som hade flera olika styrelseuppdrag. Frågan var om dessa styrelseuppdrag med skatterättslig verkan kunde faktureras från ett aktiebolag. Majoriteten kom fram till att det inte fanns skäl till att ändra gällande praxis. Ersättningen för styrelsearvodet i det aktuella målet skulle därför ske i inkomstslaget tjänst. Flera justitieråd var emellertid av en annan uppfattning. De ansåg att det fanns anledning att ändra praxis och att det var bolaget som skulle beskattas i det aktuella målet.
Vad minoriteten anfört har dock ingen praktisk betydelse vid en tolkning av gällande rätt. Äldre praxis får därför fortfarande anses gällande. Det innebär att ett styrelseuppdrag som en presumtion alltid ska beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget tjänst. Undantag gäller om uppdraget är tidsbegränsat och gäller en specifik insats i bolaget. Vidare torde en förutsättning vara att personen också är verkställande direktör i bolaget. Genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut i plenum är det klart att det krävs en lagändring för att beskattning av styrelsearvode ska kunna ske på samma villkor som andra uppdrag.
I studien ”Hur påverkas restaurang- och byggbranschen av personalliggare?” undersöks hur införandet av lagstiftningen har påverkat restaurang- och byggbranschen i stort. Enligt rapporten har personalliggarlagstiftningen lett till en ökning av antalet anställda på branschnivå i restaurangbranschen men inte inom byggbranschen.
– Resultaten på branschnivå kan bero på effekter bland företag som har fått kontrollbesök eller på vetskapen om att Skatteverket har stärkta befogenheter att kontrollera. Att effekten av besöken inte syns på branschnivå i byggbranschen beror troligen på att antalet besök är få i relation till det stora antalet företag i branschen, säger Nikolay Angelov, rapportförfattare.
Antalet anställda har enligt rapporten blivit fler i restaurangbranschen men trots det har den totala lönesumman inte ökat. Att lönesumman per anställd minskat tyder på att de som tidigare jobbade svart är personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Dock framgår det att lönesumman ökat bland de företag som fått besök av Skatteverket gällande personalliggare, både i restaurang- och byggbranschen. Effekten av besöket är också mer långvarig hos små företag.
